Göteborg i världen
40 kronor kostar det att besöka Stadsmuseet på Norra Hamngatan 12. Men då gäller biljetten på totalt fem museer och under hela året också. Inne i den rymliga entrén hörs barnskratt och spring. En skolklass är på besök för att lära sig mer om Göteborgs historia. I kaféet står barnvagnarna dubbelparkerade och kaffekokaren går för högvarv. Hade man kommit hit för 300 år sedan, på 1700-talet, hade det dock sett helt annorlunda ut. Då låg nämligen Ostindiska kompaniet här.
Med hjälp av holländare, skottar och tyskar växte Göteborg under 1600-talet till en av Sveriges viktigaste hamnstäder. Exporten av trä och järn blomstrade och när Karl XII stupade 1718 kunde Sverige äntligen sluta fred med sina fiender och koncentrera sig på annat än krig. För 1700-talets göteborgare skulle det innebära stora förändringar. Vid krigarkungens död hade staden ungefär sju tusen innevånare. Hundra år senare hade siffran fördubblats. Under 1700-talet blev Göteborg inte bara Sveriges näst största stad utan även en sant internationell smältdegel med invånare från alla möjliga delar av världen. 1731 grundades det Ostindiska kompaniet och handeln med Kina och Östasien blev viktiga inkomstkällor för Göteborgs handelsmän och redare. Även göteborgarnas levnadsvanor förändrades och blev mer internationella. I alla fall bland de som hade råd. De började dricka te och använda nya kryddor och tyger. Dessutom började man odla tobak på hemmaplan. Där Heden, Södra Vägen, Gamlestaden och Liseberg ligger idag växte på 1700-talet fält av den snabbt populäriserade växten.
Under århundradet blev det också på modet bland de riktigt rika att göra samhällsnyttiga donationer. Bland de mest kända givarna fanns Niclas Sahlgren och William Chalmers vars namn känns igen från Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola.
Bild: Göteborgs Stadsmuseum
Text: Sebastian Lundfall
