Älven ligger blank i sensommarsolen. Trots att sommaren börjar lida mot sitt slut är trottoarserveringarna på Frihamnspiren nästan fulla. Ett par stenkast härifrån, på Ringön, håller några av stadsdelens unga gallerister på att förbereda kvällens vernissagefest. Över “Nya Göta älvbron” som stod klar vid stadens 400-årsjubileum susar energieffektiva bussar och elbilar i en stadig ström. Över de mindre broar som också knyter samman Hisingen med fastlandet promenerar och cyklar både turister och boende. Språken som talas är många. Under de senaste årtiondena har staden blivit alltmer intensiv och levande. Den nya stadskärnan “Centrala Älvstaden” har med tiden börjat kännas som en självklar del av staden. Med alla de butiker, kaféer, arbetsplatser, skolor och bostäder som numera finns här är det svårt att föreställa sig att områdena kring Frihamnen och piren såg helt annorlunda ut i början av 2000-talet. Sedan det stora infrastrukturprojektet Västlänken blev klart har man dessutom börjat tänka på Göteborg som en storregion där nästan två miljoner människor ingår på olika sätt. Som pendlare, boende och besökande.
Är det så här framtidens Göteborg kommer att se ut? Kanske. Kanske inte. En sak vet vi dock säkert: om tio år går vår stad in i sitt femte århundrade. Det kommer att bli en spännande och omvälvande tid.
I den här artikeln ska vi titta närmare på ett par möjliga framtidsscenarier och prata med några av de människor som arbetar med att planera för framtidens Göteborg. Hur tror de att stan kommer att se ut? Vad kommer vi att arbeta med? Hur kommer vi att leva och bo?
Staden vid älven
En av de som arbetar med att planera för framtidens Göteborg är Bo Aronsson. Från sitt kontor i Kajskjul 107 i Frihamnen på Hisingen har han god utsikt över det som kommer att bli framtidens stadskärna. I alla fall om det går som kommunfullmäktige hoppas. De har gett Bo och hans kollegor på Centrala Älvstaden i uppdrag att ta fram en vision för hur framtidens city ska se ut. Men vad är Centrala Älvstaden och varför ska den byggas? Kort sagt handlar det om områdena Gullbergsvass, Ringön, Backaplan, Frihamnen, delar av Lindholmen och Södra Älvstranden. Det är områden som fram tills varvskrisens kulmen på 1980-talet spelade en viktig roll för Göteborgs industrier men som sedan dess inte använts till sin fulla potential. Om man får tro Bo Aronsson kommer det snart bli ändring på det.
– De här områdena är en jätteresurs som kan bli till stor nytta för hela regionen om de utnyttjas på rätt sätt. Men för att ta reda på vad som är ”rätt” krävs mycket arbete och att man lyssnar på många olika röster, säger han.
Därför samlar man just nu in idéer från såväl experter som vanliga Göteborgare för att skapa en så tydlig vision som möjligt innan själva bygget av den nya stadskärnan kan påbörjas. Idéarbetet beräknas inte vara klart förrän någon gång under 2012 och en färdig plan finns ännu inte men en sak är dock tydlig för Bo Aronsson: i det framtida Göteborg hänger staden och Hisingen ihop.
– 2020 ska den nya Göta älvbron stå klar, men jag tror även att vi kommer att få flera mindre gång- och cykelbroar framöver. Det ska bli enkelt att ta sig mellan stadsdelarna, säger han. I framtiden kommer det att kännas helt naturligt att promenera över älven för att äta lunch, shoppa eller bara sitta i solen.
Men Centrala Älvstaden byggs inte bara för nöjes skull. Göteborgsregionen växer starkt och den nya stadskärnan, ska fungera som ett slags nav för hela regionen. Detta kommer att bli särskilt viktigt när pendlingen ökar och avstånden krymper tack vare stora infrastruktursatsningar som Västlänken. Enligt beräkningar kommer 1,5 miljoner människor att ingå i pendlingsregionen redan 2020.
– För att helheten ska bli stark måste man satsa på kärnan också, säger Bo Aronsson.
Flera olika centrum
Hans Bjur är professor i Urbana transformationer vid Göteborgs Universitet. Han om någon borde veta hur Göteborg kommer att se ut i framtiden. Vi ber honom att ta ett mentalt steg in i framtiden och ställa sig mitt i Göteborgs stadskärna år 2060.
Vad ser du Hans?
– Det är svårt att svara på. Det är inte ens helt självklart vad man kommer att mena med “mitt i Göteborg” i framtiden, säger han.
Snarare än att utveckla en enda tydlig stadskärna tror Hans Bjur nämligen att framtidens Göteborg kommer att bli en stad med flera olika centrum.
– Redan idag betyder “centrum” olika saker beroende på vem man frågar. För vissa är det Linnéstaden och Järntorget. För andra området innanför Vallgraven. För mig är det Korsvägen eftersom det är där jag bor. I framtiden kan vi vara säkra på att det kommer att finnas ännu fler “mitt i stan”.
Allteftersom staden växer kommer det också att bli nödvändigt att sprida ut de verksamheter som vi förknippar med centrum runt om i staden. Kulturinstitutioner och butiker men också serviceanläggningar som skolor och liknande.
– Det är viktigt även ur demokratisynpunkt. Med rätt blandning av bostäder och verksamheter skapar man förutsättningen för ett bra och spännande offentligt rum. En samlingsplats för alla, säger Hans Bjur.
Grönt och hållbart
Ordet ”blandstad” används ofta i arkitekt- och stadsbyggarkretsar just nu och ses av många som ett recept på hur man skapar levande stadskärnor. Men förutom en bra mix av serviceanläggningar, butiker, arbetsplatser och bostäder ser Bo Aronsson på Centrala Älvstaden gärna att den framtida staden även har gott om grönområden och cykelvägar.
– Både ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet är viktiga aspekter i framtidens stadsplanering, säger han. I städer ska det vara lätt att gå och cykla. Jag tror att vi kommer lära oss att använda bilen på ett smartare sätt framöver.
Hans Bjur är inne på samma linje. Han tror att spårvagnarna kommer att följa med in i framtiden men hoppas också att få se fler klimatsmarta bussar i Göteborg.
– När vi åker allt mer kollektivt kommer vi också att behöva bygga ut busstrafiken. För flexibilitetens skull tror jag framför allt att det kommer behövas mindre och smidigare fordon som kan ta sig fram i den mycket tätare staden – precis som de redan har i Rom, till exempel.
Ett läppstift eller ett Guggenheim?
För att staden ska förbli levande måste också fler lägenheter byggas i centrum. Det är de flesta överens om. För att få plats med de tiotusentals bostäder som planeras bara i Centrala Älvstaden kommer man med största sannolikhet att få bygga tätare än vad vi är vana vid idag.
Hans Bjur hade gärna sett att man byggde på höjden också, men det tror han kommer att dröja.
– Jag tror inte att vi kommer att få se några 30-våningars skyskrapor i Göteborg på många år, säger han.
En skyline med hus på mellan tio och tjugo våningar tror han är ett mer realistiskt scenario. Kanske även med någon slags landmärke i centrum, men inte nödvändigtvis ett torn á la Turning Torso i Malmö.
– Jag kan tänka mig helt andra sorters byggnader också. Kanske kommer man att utnyttja vattnet och bygga ut i Älven. Det viktiga tycker jag är att man bygger något med fler värden än bara estetiska. Som ett badhus till exempel.
Idén om ett nytt landmärke i Frihamnen är inte ny. Förslag på allt ifrån en futuristisk vikingakub till designmuseum har tagits upp i debatten och intresset har varit stort både bland arkitekter och lekmän. Att den här sortens symboler kan ha stor betydelse för en stads självkänsla och varumärke är det många som tror men samtidigt finns det de som vänder sig mot idén och vill satsa på annat. Huruvida det framtida Göteborg kommer att få ett nytt “Läppstiftet” eller ett mer kulturorienterat “Guggenheim” får alltså tiden utvisa. På Centrala Älvstaden har man ännu ingen klar uppfattning i frågan. Men vem vet -kanske blir en jättelik Håkan Hellströmstaty det första man ser när man närmar sig staden?
Ringön – “Göteborgs Brooklyn”?
Vad kan vi lära oss av andra städer när vi planerar framtidens Göteborg? Bo Aronsson nämner Hamburg och Vancouver som exempel på hamnstäder som gått igenom liknande utmaningar som Göteborg står inför idag. Hans Bjur talar gärna om Barcelona och Rom där man genom en långsam och omdömesgill stadsutveckling lyckats kombinera nytt och gammalt och fått spännande möten att uppstå. Genom att utveckla de områden som ingår i Centrala Älvstaden tror han att även angränsande stadsdelar kommer att kunna blomstra.
– Ta Gamlestaden som exempel. Det är redan ett jättespännande område med en massa häftiga lokaler som kommer attrahera människor och företagare som vill ha nära till Älvstadsområdet men ändå ha det lite alternativt. Gamlestaden kommer verkligen att tjäna på det som händer kring Gullbergsvass. Samma sak med Ringön.
I framtiden tror han att Ringön bland annat kommer att utnyttjas av unga människor som är intresserade av olika “spännande och normbrytande verksamheter”. Som exempel på vad som kommer att finnas i området nämner han klubbar och konsertlokaler.
– En stad behöver alltid en undervegetation som håller den spännande, säger han och Bo håller med:
– På Ringön sjuder det av liv och där finns gott om relativt billiga lokaler som är viktiga att bevara så att det inte bara blir vissa sorters näringar som har råd att finnas där. Kanske kan det bli ett nytt kreativt centrum som lockar många unga tack vare de lägre hyrorna i kombination med det unika läget.
Miljö, IT och kreativitet
Redan idag arbetar hela 450 000 människor i Göteborgsregionen. Bara i Centrala Älvstaden planeras det för tiotusentals nya arbetsplatser. Men vad kommer dessa människor, och alla andra som ska leva i framtidens Storgöteborg att arbeta med? Vilken industri kommer att ta över nu när Göteborgarna inte längre kan förlita sig på varvet eller luta sig mot bilindustrin?
– Det vi ser i Skandinavien är att städer som Göteborg får allt större betydelse. De blir till mötesplatser och centrum för tillväxt, säger Henrik Einarsson.
Han är omvärldsanalytiker på Business Region Göteborg och hans jobb går ut på att förutspå framtidens arbetsmarknad. Svängningar i konjunkturen gör naturligtvis att innehållet i kristallkulan är suddigt och i ständig rörelse, men vissa tydliga trender går att skönja.
– Den stora tillväxten kommer att ske i kreativa branscher, till exempel inom miljöteknik, IT-företag och Life Science, säger han. Samhället blir mer och mer kunskapsintensivt. I Göteborg kraftsamlar vi just nu för att möta den utvecklingen, exempelvis genom att skapa 40 000 arbetsplatser i centrala Göteborg.
Det är framförallt kontorsbaserade företag vi kommer att få se inne i staden.
– Här kan man träffas och här finns ett brett utbud av tjänster och arbetskraft, säger Henrik Einarsson.
En sådan utveckling kan man redan idag se på Lindholmen där ett kluster av kunskaps- och forskningsinriktade företag samlats i vad som kallas Lindholmen Science Park. Dessutom har bland annat Chalmers valt att lägga ett campus här.
– Den här blandningen av studenter och företagare är helt rätt för området, säger Bo Aronsson på Centrala Älvstaden som menar att många av de arbetstillfällen som gick förlorade vid varvskrisen redan idag har ersatts av nya inom service- och teknikbranscherna.
Business Region Göteborg driver flera “framtidsprojekt”, bland annat hjälper man miljöteknikföretag att komma ut på exportmarknaden. Ett bra exempel på ett miljömässigt hållbart projekt är utvecklingen av bussar och lastbilar som drivs med biometan – BiMe Bus och BiMeTruck i samarbete med bland andra Volvo.
Dessa energieffektiva transportmedel testas redan idag och förhoppningen är att de ska bli till stor nytta under de kommande decennierna.
Även på jobbsidan tar våra framtidsplanerare hjälp av internationella erfarenheter.
– Vi plockar godbitar från olika platser i världen. Till exempel har vi tittat på hur man i Glasgow och Lyon arbetar med nyföretagande och företagsrådgivning, säger Henrik Einarsson.
Utveckling för hela Göteborg
Förhoppningsvis kommer den nya stadskärnan även kunna hjälpa till att göra staden mindre segregerad. Hans Bjur tar Västra Hamnen i Malmö som exempel.
– Där har man lyckats bygga en samlingsplats för hela staden. Dit kommer inte bara de som bor i centrum utan även de som lever i Rosengård. Positiv utveckling i en stadsdel sprider sig gärna till nästa.
Han tycker att det är viktigt att tänka på alla som bor i staden -och då även i förorten.
– I framtiden hoppas jag att det finns något i city även för dem som inte känner sig hemma där idag, säger han.
Medborgardialog är också något som understryks i Centrala Älvstadens uppdrag och som projektledaren Bo Aronsson gärna talar om.
– Om ett år vet vi mer exakt hur den nya staden kommer att se ut men tills vidare handlar det om att komma fram till vad det är för stad Göteborgarna vill ha. Vi ska skapa en stad att vara glada och stolta över.
Text: Sebastian Lundfall
