Göteborgs historia

Händelser som format Göteborg under mer än 400 år

År 1621 grundades Göteborg av Gustaf II Adolf men det var inte den första staden vid Göta älvs mynning. Redan på slutet av 1400-talet anlades Nya Lödöse som var en viktig handelsstad för konungariket Sverige. Nya Lödöse låg på den plats där stadsdelen Gamlestaden ligger idag. Efter att Göteborg tagit över allt mer som västkustens storstad minskade dock Nya Lödöses betydelse och blev i folkmun den ”gamle staden”. Idag pågår en stor arkeologisk utgrävning som ska lära oss mer om Nya Lödöse.

Karl IX på sin ”Kopparmärra” är en klassisk mötesplats för göteborgarna. Foto: Superstudio
Karl IX på sin ”Kopparmärra” är en klassisk mötesplats för göteborgarna. Foto: Superstudio

Karl IX, för många göteborgare känd som konungen på hingsten ”Kopparmärra” vid Kungsportsplatsen, tog 1607 beslutet att anlägga staden Göteborg vid nuvarande Färjestaden på Hisingen. Den brändes dock ner till grunden av danskarna redan. Men svenskarna gav inte upp tanken på en betydande handelsstad och 1619 beslutade Gustaf II Adolf att ”Här ska staden ligga” och pekade på marken i dagens Göteborg. Det finns för förevigat med Bengt Erland Fogelbergs berömda staty av konungen på Gustaf Adolfs torg mitt i stan.

Före detta artilleriet Kronhuset från 1654, är ett av få bevarade 1600-talshus i Göteborg. Foto: Kjell Holmner
Före detta artilleriet Kronhuset från 1654, är ett av få bevarade 1600-talshus i Göteborg. Foto: Kjell Holmner
1600-talets Göteborg

Dagens Göteborg byggdes upp av holländare under 1600-talet, eftersom de ansågs bäst på att bygga på sankmark. Det har gett Göteborgs innerstad dess kanaler och rader av träd utmed kajerna, skurna eller klippta på holländskt sätt. Den ursprungliga staden byggdes innanför den stora sicksackformade stadsvall som förr kännetecknade Göteborg. Idag finns inte mycket av befästning bevarat, men du hittar en rest av bastionen Carolus XI Rex vid Esperantoplatsen nära Järntorget. Vallgraven tillsammans med de Skansen Lejonet och skansen Kronan gjorde att Göteborg under 1600-talet ansågs vara norra Europas bäst befästa stad.

Ostindiefararen, skeppet som seglade ut på världshaven för Ostindiska kompaniet, bidrog starkt till Göteborgs utveckling till storstad
Ostindiefararen, skeppet som seglade ut på världshaven för Ostindiska kompaniet, bidrog starkt till Göteborgs utveckling till storstad
1700-talets Göteborg

Under 1700-talet blommade Göteborg ut till en riktig storstad med dåtidens mått: över 10 000(!) invånare. Hamnens betydelse växte och tack vare Ostindiska kompaniet, samt exporten av järn- och trävaror, blev Göteborg en central handels- och sjöfartsstad. Tobaks- och sockerindustrin, tillsammans med sillfisket, Göteborg var andra viktiga näringar som gav Göteborg stora intäkter. Många av dåtidens köpmän byggde upp storslagna timmerhus längs med kanalerna. Tyvärr drabbades Göteborg av en rad bränder under slutet av 1700-talet och därför finns inte de ursprungliga trähusen bevarade.

Foto: Beatrice Törnros
Foto: Beatrice Törnros
1800-talets Göteborg

Till följd av av bränderna tillkom år 1803 en byggnadsordning som beslutade att det bara skulle byggas stenhus innanför vallgraven. Några av Göteborgs mest karaktäristiska stadsdelar är uppbyggda på den här tiden, till exempel Vasastaden, Lorensberg och Avenyn. – samtliga med stora pampiga stenhus som kännetecken. Det var även på slutet av 1800-talet som de världsberömda landshövdingehusen började byggas. De uppfördes över stora delar av Göteborg, främst som bostäder för den växande arbetarklassen.
På 1800-talet växte såväl industrierna som handelshusen i Göteborg. Framförallt den industriella revolutionen kom att ändra stadsbilden mycket och Stora Hamnkanalen, som varit navet i hamnstaden Göteborg, ersattes av industrihamnar längs med Göta älv. Porter-bryggeriet vid Klippan, Margarinfabriken vid Olskroken och Rosenlunds spinneri – som sedan länge är nedlagda – var vid den här tiden tre stora arbetsgivare i staden.

Götaälvbron öppnades i mitten av 1960-talet. Foto: Beatrice Törnros
1900-talets Göteborg

Under det här seklet utvecklades infrastrukturen i Göteborg kraftigt och staden växte så det knakade. Det var nu Hisingen blev en mer naturlig del i storstaden Göteborg, när stadsdelar som Lindholmen, Lundby, Brämaregården och Rambergsstaden anlades. Två broar restes också över älven: Göta Älvbron som öppnades 1939 och Älvsborgsbron 1966. 1902 blev den tidigare hästdrivna spårvagnen elektrisk. Biltrafiken ökade också vilket påverkade stadsbildens utformning.

1900-talet var även århundradet då många urgöteborgska landmärken såg världens ljus. Röhsska museet och Lorensbergsteatern öppnade på 1910-talet och samma årtionde togs första spadtaget till Botaniska trädgården i Änggården. Vid 300-årsjubileet 1923 (uppskjutet två år på grund av ekonomiskt svåra tider!) invigdes Götaplatsen med Konstmuseet som kronan på verket. Vid jubileumsutställningen öppnade också en annan viktig Göteborgsinstitution: Liseberg!

Folkfest på Götaplatsen med Konstmuseet som fond för konserter mitt i stan.
Folkfest på Götaplatsen med Konstmuseet som fond för konserter mitt i stan.
Dagens Göteborg – där det gamla och det nya möts

Även om staden i många avseenden gått från industri- till innovationssamhälle, finns till exempel fisket i allra högsta grad levande även idag. Utbudet av färsk fisk och skaldjur är unikt och tidiga morgnar kan du se fiskefartygen lastas av vid kajerna. Missa inte heller att besöka Nordens största fiskeauktion i Fiskhamnen.

Under andra halvan av 1900-talet slog varvskrisen hårt mot Göteborg – från att ha varit en av de största arbetsgivarna, avvecklades varven successivt. Staden har fått mycket beröm för det intressanta sättet att utveckla områdena där varvsindustrierna en gång låg. Man har skapat helt nya stadsdelar som är uppbyggda runt de gamla varvs- och industribyggnaderna på platser som Eriksberg, Sannegårdshamnen och på Lindholmen.

Ett 400-årsjubileum i sikte

Med blickar mot 400-årsjubileet 2021 byggs det nu nytt i många delar av staden. Området kring Frihamnen blir en helt ny stadsdel för minst 15000 invånare och här har även utformningen av en Jubileumspark börjat växa fram. 2017 inleds byggandet av Sveriges högsta hus - Karlatornet – på Lindholmen. Dessutom hoppas vi att idén om en utbyggd kollektivtrafik i form av en linbana blir verklighet. Sträckan är tänkt att gå från Järnvågen, som anlades vid Järntorget i början av 1800-talet, till 2000-talets Lindholmen.