Nya Lödöse låg på den plats där stadsdelen Gamlestaden ligger idag. Efter att Göteborg tagit över allt mer som västkustens storstad minskade dock Nya Lödöses betydelse och blev i folkmun den ”gamle staden”.

Karl IX, för många göteborgare känd som konungen på hingsten ”Kopparmärra” vid Kungsportsplatsen, tog 1607 beslutet att anlägga staden Göteborg vid nuvarande Färjestaden på Hisingen. Den brändes dock ner till grunden av danskarna redan. Men svenskarna gav inte upp tanken på en betydande handelsstad och 1619 beslutade Gustaf II Adolf att ”Här ska staden ligga” och pekade på marken i dagens Göteborg. Det finns för förevigat med Bengt Erland Fogelbergs berömda staty av konungen på Gustaf Adolfs torg mitt i stan.

1600-talets Göteborg

Dagens Göteborg byggdes upp av holländare under 1600-talet, eftersom de ansågs bäst på att bygga på sankmark. Det har gett Göteborgs innerstad dess kanaler och rader av träd utmed kajerna, skurna eller klippta på holländskt sätt. Den ursprungliga staden byggdes innanför den stora sicksackformade stadsvall som förr kännetecknade Göteborg. Idag finns inte mycket av befästning bevarat, men du hittar en rest av bastionen Carolus XI Rex vid Esperantoplatsen nära Järntorget. Vallgraven tillsammans med de Skansen Lejonet och skansen Kronan gjorde att Göteborg under 1600-talet ansågs vara norra Europas bäst befästa stad.

1700-talets Göteborg

Under 1700-talet blommade Göteborg ut till en riktig storstad med dåtidens mått: över 10 000(!) invånare. Hamnens betydelse växte och tack vare Ostindiska kompaniet, samt exporten av järn- och trävaror, blev Göteborg en central handels- och sjöfartsstad. Tobaks- och sockerindustrin, tillsammans med sillfisket, Göteborg var andra viktiga näringar som gav Göteborg stora intäkter. Många av dåtidens köpmän byggde upp storslagna timmerhus längs med kanalerna. Tyvärr drabbades Göteborg av en rad bränder under slutet av 1700-talet och därför finns inte de ursprungliga trähusen bevarade.

1800-talets Göteborg

Till följd av av bränderna tillkom år 1803 en byggnadsordning som beslutade att det bara skulle byggas stenhus innanför vallgraven. Några av Göteborgs mest karaktäristiska stadsdelar är uppbyggda på den här tiden, till exempel Vasastaden, Lorensberg och Avenyn. – samtliga med stora pampiga stenhus som kännetecken. Det var även på slutet av 1800-talet som de världsberömda landshövdingehusen började byggas. De uppfördes över stora delar av Göteborg, främst som bostäder för den växande arbetarklassen.
På 1800-talet växte såväl industrierna som handelshusen i Göteborg. Framförallt den industriella revolutionen kom att ändra stadsbilden mycket och Stora Hamnkanalen, som varit navet i hamnstaden Göteborg, ersattes av industrihamnar längs med Göta älv. Porter-bryggeriet vid Klippan, Margarinfabriken vid Olskroken och Rosenlunds spinneri – som sedan länge är nedlagda – var vid den här tiden tre stora arbetsgivare i staden.

1900-talets Göteborg

Under det här seklet utvecklades infrastrukturen i Göteborg kraftigt och staden växte så det knakade. Det var nu Hisingen blev en mer naturlig del i storstaden Göteborg, när stadsdelar som Lindholmen, Lundby, Brämaregården och Rambergsstaden anlades. Två broar restes också över älven: Göta Älvbron som öppnades 1939 och Älvsborgsbron 1966. 1902 blev den tidigare hästdrivna spårvagnen elektrisk. Biltrafiken ökade också vilket påverkade stadsbildens utformning.

1900-talet var även århundradet då många urgöteborgska landmärken såg världens ljus. Röhsska museet och Lorensbergsteatern öppnade på 1910-talet och samma årtionde togs första spadtaget till Botaniska trädgården i Änggården. Vid 300-årsjubileet 1923 (uppskjutet två år på grund av ekonomiskt svåra tider!) invigdes Götaplatsen med Konstmuseet som kronan på verket. Vid jubileumsutställningen öppnade också en annan viktig Göteborgsinstitution: Liseberg!

Dagens Göteborg – där det gamla och det nya möts

Även om staden i många avseenden gått från industri- till innovationssamhälle, finns till exempel fisket i allra högsta grad levande även idag. Utbudet av färsk fisk och skaldjur är unikt och tidiga morgnar kan du se fiskefartygen lastas av vid kajerna. Missa inte heller att besöka Nordens största fiskeauktion i Fiskhamnen.

Under andra halvan av 1900-talet slog varvskrisen hårt mot Göteborg – från att ha varit en av de största arbetsgivarna, avvecklades varven successivt. Staden har fått mycket beröm för det intressanta sättet att utveckla områdena där varvsindustrierna en gång låg. Man har skapat helt nya stadsdelar som är uppbyggda runt de gamla varvs- och industribyggnaderna på platser som Eriksberg, Sannegårdshamnen och på Lindholmen.

I fyra basutställningar i 400 år av nöd och lust på Göteborgs stadsmuseum kan du upptäcka mer i Göteborgs 400-åriga historia. En tidsresa från mysteriet med det medeltida silverhjärtat till världens första Volvo.

Göteborg 400 år 2021-2023

År 2021 fyllde Göteborg 400 år och det firades med ett digitalt firande på grund av pandemin. År 2023 firar vi tillsammans under Göteborgs Jubileumsfirande 2023. Göteborgs Stad använder 400-årsjubileet för att utveckla Göteborg till en ännu bättre stad att leva i, att verka i och att besöka. Sedan 2009 har man därför arbetat tillsammans med göteborgare, förvaltningar, näringsliv, organisationer och föreningar med denna målsättning – att jubileet ska vara mer än ett firande. Det ska vara en motor och kraft för att verka för social hållbarhet, demokratisering, ungas villkor, smartare kollektivtrafik, fler bostäder, tillgänglig kultur och mycket mer.

Läs mer om arbetet med 400-årsjubileet här.