Vissa kakor smakar bättre
Do you want to read this in English?
Kakor, eller cookies, är små anteckningar som görs av din webbläsare för att minnas detaljer om ditt besök. De gör så att det här meddelandet inte poppar upp flera gånger, att du kan skapa ditt eget program och så att ditt språkval sparas.
Vissa cookies sätts av tjänster från våra digitala samarbetspartners, som vi använder för besöksstatistik, video och relevantare annonsering. Dessa kan du välja bort. Om du skulle ångra dig kan du ändra dina inställningar via en länk längst ner på varje sida. Eftersom våra partners kan ha dig som användare, eller ha data om dig, så kan de använda cookies för att spåra dig mellan webbplatser. De kan även spara personuppgifter, såsom din IP-adress. När du accepterar cookies från våra partners kan det innebära att data överförs till länder utanför EU.
Ha de’ gôtt!
Göteborg & Co
AB Stage Productions
AB Stage Production satte upp teaterpjäsen: "Emerentia - Göteborgs okända hjältinna", där du kunde följa Emerentia Krakows öden 1585 – 1648, från Nya Lödöse till Gullbergs Fäste, vänskapen med Gustav II Adolf och flytten till Masthugget 1634. En spännande kvinna vars öde flätas in i byggandet av den nya staden, Göteborg.
Vem var Emerentia?
Emerentia Pauli växte upp i en prästfamilj i Nya Lödöse. När hon var 18 år giftes hon bort med Ståthållare Mårten Krakow. Han var då 65 år och hade bara ett ben. Mårten Krakow blev Kommendant på Gullbergs Fästning, föregångaren till Skansen Lejonet. Han hyllades som krigshjälte 1612, när han med 350 män vann striden mot 2500 danska soldater. Därefter besegrade han även danskarna vid Vaxholms fästning och räddade därmed Stockholm. Det är i alla fall så det förklaras i historieböckerna. Men sanningen var en helt annan. Det var 27-åriga Emerentia som förde befälet varje gång. Gustav II Adolf beundrade och hjälpte den unga kvinnan som 1617 blev änka med fem barn. Men när kungen dog 1632 förändrades Emerentias liv totalt. När hon tiggde på gatorna i Göteborg var det ingen som visste att den fattiga kvinnan faktiskt hade räddat Sverige.
Bakgrund
Manusförfattaren och regissören Annika Banfield berättade genom pjäsen om sin förfader Emerentia Krakow och hennes spännande liv. Genom ögonen på Emerentias dotter Cecilia, följdes moderns kamp, när hon trotsade den tidens norm på hur kvinnor skulle vara. Än idag, 400 år senare, finns spår av Emerentia och Cecilia i stan, nämligen i Göteborgs Domkyrka. Vid varje högmässa hyllas dessa kvinnor – trots att ingen egentligen vet om det. Emerentia Krakow var en av många, många kvinnor i det förflutna som osynliggjordes och glömdes bort. Pjäsen var tillägnad alla dessa kvinnor.
Pjäsen spelades i Kronhuset 11-15 augusti 2021.
Stäng ×
Tack för ett fantastiskt jubileumsfirande!
Arbetet med Göteborgs 400-årsjubileum närmar sig sitt slut och den här webbplatsen kommer så småningom att stängas. Ett tag till kan du gå in och läsa om allt som hänt under stadens utvecklingsresa. Men observera att inga uppdateringar görs mer.
För mer information om destinationens besöksmål och utbud, besök goteborg.com
